Stressa av sig.

Idag när solen kikade fram tänkte jag att det var lika bra att gå ut, regnet skulle ju ändå komma senare. Jag tog med mig kameran och gick. När jag gått en stund kom jag på mig själv med att stanna och släppa förbi alla bilar vid alla övergångsställen, istället för att försöka gå rakt ut.
Jag fortsatte en bit och gick in i skogen där jag hörde något ihåligt bankande. Där, högt uppe i en tall satt en svart hackspett och hackade för fullt. När jag sedan kom ner till dammen mötte jag en liten pojke som sprang fram och tillbaka mellan en pinnhög och kanten till dammen. Han tog en pinne, bankade lite vid kanten av vattnet med den och sprang för att hämta en ny. Mamman bara stod där, kollade på och drog pojkens syskon i vagnen, fram och tillbaka. På varvet runt dammen mötte jag en äldre man på kryckor som stod och njöt av solljuset.

Det var först då jag insåg att jag inte var stressad. Om det varit en "vanlig vecka" hade jag inte alls lagt märke till alla dessa vardagliga, men fina, saker. Men det är först nu, efter jag varit ledig i fem dagar, jag kan känna att jag stressat av mig. Och den känslan, den är himla skön!