I morgon har vi en stor skrivning i matte. Ja, min lärare säger faktiskt att det är en skrivning så jag tar tillfället i akt och använder det ordet och känner mig genast 5 år äldre. Så jag sitter här med musik i öronen och försöker få in det sista i min lilla hjärna, tänk vad mycket som får plats i den egentligen! Lite häftigt faktiskt.
Annars har min vecka gått ganska snabbt tycker jag. En ganska vanlig vecka med prov som skall pluggas till, böcker som ska läsas, löprundor som ska springas, smågrupper som skall träffas och tankar som skall tänkas. Jag gillar det ändå, det vardagliga, rutinmänniska som jag är.
Ne, nu ska jag nog ta och äta lite, plugga lite mer och sen ge mig själv en klapp på axeln och lite pepp inför i morgon. Och inte glömma, be en bön till Han som ser, att Han också ska vara med. Men det är Han ju, alltid.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar